Vårt socialförsäkringssystem bygger på en verklighet som hör till en annan tid. Korta anställningar och gigekonomin har ändrat villkoren för många arbetande som i nuläget kan falla ut ur systemet över en natt. Vi föreslår ett paradigmskifte, där historiska inkomster ska kunna ligga till grund för sjukpenning, skriver utredaren Calle Nathanson.
DN. DEBATT 230620
Socialförsäkringssystemet utgör en av grunderna för att skapa trygghet i samhället. Den som arbetar måste kunna få en rimlig ersättning vid sjukdom, graviditet eller föräldraledighet. Ett välfärdssamhälle tar hand om sina medborgare.
Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är fundamentet för socialförsäkringssystemet. Men dagens regelverk är skapat för en annan arbetsmarknad än vad vi har i dag och det finns falluckor som gör att man kan slängas ut från systemet och bli av med sin upparbetade SGI.
De två huvudsakliga problemen med det nu gällande regelverket är att vissa som arbetar inte kan komma in i försäkringen på grund av kvalifikationsvillkoren (inkomst från arbete under minst sex månader eller som är årligen återkommande) och att det är lätt att falla ur försäkringen.
I dag presenterar vi betänkandet ”Ett trygghetssystem för alla. Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst”. Vi menar att med våra förslag kommer fler som arbetar att få tillgång till socialförsäkringssystemet och kunna få ersättning utifrån de inkomster som det betalats arbetsgivaravgifter och egenavgifter för.
Det regelverk vi föreslår är mer anpassat till dagens arbetsmarknad med en växande gigekonomi och där många har korta anställningar. Den grupp som utgörs av så kallade kombinatörer, sådana som kombinerar anställning och eget företagande, kommer på ett bättre sätt än i dag att kunna räkna in sina samlade inkomster i sin SGI.
Det finns problem med dagens regelverk och våra förslag syftar till att förenkla och förbättra systemet så att det på ett mer korrekt och förutsebart sätt kan förstås av den enskilde som har ett försäkringsfall.
Övergripande är våra förslag för ett nytt regelverk för SGI enligt följande:
1 SGI ska kunna beräknas på historiska inkomster. Vårt huvudförslag är att SGI ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster. Detta innebär ett paradigmskifte som flera tidigare utredningar har diskuterat men som ännu inte införts.
Vi menar att tiden nu är mogen för att genomföra denna reform eftersom uppgifter om historiska månatliga inkomster finns hos Skatteverket sedan 2019. För egenföretagare har Skatteverket uppgifter om slutlig skatt och preliminär skatt.
Då dessa uppgifter finns digitalt hos Försäkringskassan skapar våra förslag möjlighet att i hög grad automatisera handläggningen. Det skulle innebära att en person som har ett försäkringsfall snabbt kan ta reda på vilken SGI den kommer att få, få sina pengar i tid och att felaktiga utbetalningar minskar.
Men vi föreslår att det fortsättningsvis även ska finnas möjligheter för enskilda att få en SGI fastställd på sina aktuella inkomster. Detta för att bland annat nyinträdda på arbetsmarknaden eller personer som arbetat i annan omfattning än heltid ska erhålla en tillräcklig skyddsnivå av socialförsäkringssystemet.
2 Ramtider och kvalificering. För att kunna få ersättning utifrån aktuella inkomster gäller att personen ska vara anställd i minst en månad. Det är en lättnad jämfört med dagens regler.
Vidare föreslår vi två olika ramtider för historiska inkomster. Den historiska inkomsten för anställda ska fastställas baserad på arbetsgivardeklarationer som sträcker sig över en period om tolv månader tillbaka, och för egenföretagare på beslut om slutlig skatt och beslut om debitering av preliminär skatt över en period om tre år.
Ramtiden för historiska inkomster skapar en viss tröghet i systemet vilket ger ett extra skydd för personer som plötsligt får sin inkomst sänkt. För den som är anställd och har en månad helt utan inkomst kommer SGI:n att minska med motsvarande en månads inkomst. En enskild kommer genom införandet av historiska inkomster inte att från en dag till annan riskera att förlora sin SGI, vilket är fallet med dagens regelverk.
3 SGI-skydd genom skyddad inkomst. Dagens regelverk innehåller SGI-skydd i särskilda situationer som till exempel vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet. Våra förslag innebär att dagens skyddsvärda situationer kvarstår men att vi skapar ett enhetligt regelverk i stället för det som gäller i dag och utgörs av en rad olika komplicerade skyddsregler. Dessutom utökar vi skyddet för fler grupper som i dag inte omfattas av ett tillräckligt skydd i vissa situationer.
Vi kallar konstruktionen skyddad inkomst och det går ut på att om inkomsten under ramtiden har blivit lägre än vanligt på grund av till exempel sjukdom, studier eller föräldraledighet ska de historiska inkomsterna räknas upp för att kompensera inkomstminskningen.
De förslag vi lägger för att genomföra reformen avseende ett nytt regelverk för SGI innebär en utgiftsökning för staten om cirka 2 miljarder kronor, varav 200 miljoner kronor utgörs av engångskostnader för Försäkringskassan. Utgiftsökningen beror främst på att våra förslag beaktar samtliga inkomster där det utgår social- eller egenavgifter, vilket vi menar är rimligt.
De samlade förslagen som vi lämnar i betänkandet ger förutsättningar för en strukturell reform av socialförsäkringarna:
där människors faktiska inkomster får en starkare betydelse än i dag,
där fler personer som arbetar får tillgång till socialförsäkringssystemet,
där skydd för inkomstbortfall i vissa situationer blir tydligare och mer proportionerligt,
där kombinatörer med inkomster av både anställning och näringsverksamhet får ett tydligare och mer ändamålsenligt regelverk,
där situationer som varit särskilt problematiska för konstnärer och kulturskapare, familjehemsföräldrar och medföljande till vissa utlandsarbetande får en ökad trygghet.
där systemet i sin helhet blir mer effektivt tack vare en högre automatiseringsgrad och lägre andel felaktiga utbetalningar.
Calle Nathanson, särskild utredare, ”Ett trygghetssystem för alla. Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst” (SOU 2023:30)